Bostäder

OBS: Program senast reviderat 2025-01-01. Vissa faktauppgifter kan komma att bli inaktuella mellan reviderade versioner.

Mölndal växer så det knakar. Tyvärr också så det spricker i sömmarna. Idag bedrivs en ansvarslös bostadspolitik som lett till skyhöga hyresökningar, missade möjligheter till småhusbyggen och hotade värden för bostadsrättsägare. Vad som behövs är en ambitiös byggpolitik för småhus, minskat regelkrångel för husägare, en kommun som sätter sina hyresgäster först och ett garanterat bostadsrättsvärde. Det gäller att inte stå passiv inför de aktörer som sätter profiten först, driver upp boendepriser och trångboddhet utan att skapa möjligheter för aktörer med verklig nybyggaranda vars intresse går i linje med folkflertalets.

Mölndalslistan bostadspolitiska program i punktform:

• Släpp fler kommunala tomter till försäljning. Släpp lös nybyggarandan
• Nej till nonchalans, krångel och paragrafrytteri byggnämnden
• Bygg radhus och villor inom ramen för allmännyttan 
• Bygg billiga hyresrätter inom allmännyttan 
• Nyttja allmännyttan till att pressa ner hyrorna i såväl allmännyttiga som privatbolagsägda lägenheter
• Stoppa utförsäljningar och privatiseringar av allmännyttan 
• Inför billigare boendelösningar för nyanlända invandrare

Problemen

Att så många vill flytta till vår kommun är något att vara stolt över, men det blir så klart besvärligt om allt det leder till är ökad efterfrågan utan jämförbart ökat utbud. Detta gäller inte minst för bostadsmarknaden. Då en avsevärd del som söker sig till kommunen är medel- till höginkomsttagare är det dumt och ansvarslöst att packa nyinflyttade och etablerade Mölndalsbor som sillar i vad som redan är Sveriges nittonde mest tätbefolkade kommun. Idag konkurrerar de som har råd med mer helt i onödan med de som inte har det, när det kommer till hyres- och bostadsrätter i centrala Mölndal. Kommunen har ett enormt markbestånd som nyttjas dumsnålt i relation till befolkningsutvecklingen. Kommunens skatteintäkter hade kunnat öka rejält utan att höja den redan jämförelsevis mycket låga kommunskatten enda krona om man hade vågat släppa fler tomter, särskilt söderut i kommunen, för bebyggelse. Man behöver inte heller vara rädd för att vara kreativ – om de privata byggherarna hellre vill hålla uppe de höga boendekostnaderna i det begränsade bostadsbeståndet i centrala Mölndal än att agera nybyggare – då har kommunen alla möjligheter i världen att själva bygga eller aktivt understödja bygget av villor och radhus.

På samma vis som vi måste ta vara på de nyinflyttade potentiella husägarna måste vi ta vara på de befintliga. Den ovan nämnda dumsnålheten går hand i hand med den funktionella dumheten som byggnadsnämnden alltför ofta uppvisar. I Sverige har vi regler för hur man får utforma sitt hus. I vissa fall är det bra att det är så, men det här har också kommit att gå till överdrift. I syfte att karva ut existensberättigande och en del av skattepengakakan för sig själva har tjänstemän inom stadsbyggnadsförvaltningen kommit att uppfinna problem som inte finns, kommit på regler därefter och etablerat orimligt höga bygglovsavgifter. Vi tänker här på tjäntemän som inte tycker man ska få måla om sin egen fastighet utan en massa tjafs, som gärna kulturmiljöinventerar ihjäl folks fastigheter och på en genomsnittlig bygglovsavgift som är Sverigs sjätte högsta. Mölndalslistan vill lätta på den här typen av regler och sänka avgiften. Vi tror att du i egenskap av bostadsägare är mest mån om och kapabel till att göra vad som är bäst för din fastighet. Vi vill i högre utsträckning låta dig få göra det – ifred och till ett rimligt pris.

Den kommunala allmännyttan (alltså, de offentligt ägda bostadsbolagen vilka är menade att tjäna den allmänna samhällsnyttan snarare än att jaga så höga vinster som möjligt) har traditionellt kunnat användas som prisankare för hyresrätter och i förlängningen, genom att påverka den allmänna prisnivån, för boendekostnaderna även vad gäller privata hyres- och bostadsrätter. Detta har politikerna numera vänt till sin motsats, då de passivt låtit privata bostadsbolag blåsa upp marknadsbubblor som fått boendekostnader för samtliga boendeformer att sväva iväg till nya höjder. Allmännyttan själv dras dessutom med i detta, vilket gör nyttan i allmännyttan högst oklar för den vanliga medborgaren. Nyttan med denna ordning är dock mindre oklar för politikerna själva. Hyreshöjningar i allmännyttan är användbara för politikerna som en form av indirekt beskattning, när de behöver täppa igen hålen i deras budgetar. Budgetar som i sin tur prioriterar utgifter för politikerprivilegier, en svällande byråkrati och flum över till exempel lägre hyror eller en bättre rustad välfärd. Mölndalslistan vill, istället för att dubbelbeskatta kommuninvånarna via en snedvriden bostadsmarknad, ta fram hela verktygslådan och med alla till buds stående medel bygga upp en balans i bostadsbeståndet och ta ner kostnaderna på jorden igen.

Läget idag

Mölndals befolkning har från år 2016 fram till i alla fall 2022 ökat i en dundrande fart, både jämfört med rikssnittet och med kommuner med en liknande befolkningsstorlek. Mölndal har också jämfört med rikssnittet och jämförbara kommuner anmärkningsvärt få bostäder i allmänhet mätt per 1000 invånare. Därtill finns även ett stort överskott av bostadsrätter och ett rejält underskott av hyresrätter och äganderätter.¹ Istället för att åtgärda denna obalans så har man låtit hyrorna i det befintliga bostadsbeståndet, inom såväl allmännyttan² som inom det privatbolagsägda,³ skena med rekordhöga hyreshöjningar utan motsvarande betydelsefulla renoveringar.⁴ Istället för att hjälpa kommuninvånare till rimliga bostadsförhållanden har kommunen släppt lös oseriösa företag, låtit dem driva upp boendekostnaderna för samtliga boendeformer och därigenom tillsammans med dem profiterat på den egna befolkningen.

Bostadsrätter är efterfrågat i Mölndal och är så klart inget dåligt. De befintliga bostadsrätterna ska värnas och deras höga värde försvaras. Problemet är dock den stora obalansen i Mölndals bostadsbestånd mellan olika boendeformer. De bostadsrätter som byggts eller bildats har fyllt ett tydligt syfte, men kommunens byggplaner som de ser ut just nu har fortfarande ett överfokus på detta och beaktar inte andra boendeformer i tillräcklig mån. Äganderätterna är till exempel extremt få i Mölndal och nybyggnationen av villor och småhus är i princip obefintlig i kommunen, trots Mölndals väldiga markbestånd och kommunens attraktivitet som boplats i och med dess närhet till Göteborg. Att låta allmännyttan pressa ner hyrorna och låta kommunen ta de första spadtagen för nybyggnation av villor och småhus söderut i kommunen hade varit två ypperliga verktyg för att bygga upp en balans av boendeformer i Mölndals bostadsbestånd.

Varken dessa verktyg eller andra har dock plockats upp ur verktygslådan. Istället har man: 

1. Varit ledande i omvandlingar från hyresrätter till bostadsrätter⁵ (på plats 8 av 290 bland kommuner som proportionerligt förlorat flest hyresrätter i ombildningar perioden 2000 – 2021)⁶ som initialt kanske täckte en faktisk efterfrågan men som idag har lett till den enorma obalansen. 
2. Låtit Förbo (ägt av Mölndal och andra kommuner) och Mölndalsbostäder (ägt av Mölndal) operera utifrån mer eller mindre helt oreglerade premisser där man följer de orimliga prisstegringarna på en privat bostadsmarknad dominerad av ett fåtal starka aktörer. 
3. Låtit områdena utanför Mölndals stad stå mer eller mindre outvecklade trots enorm potential i och omkring Kållered och Lindome.

Mölndalslistan står dock redo att nyttja hela verktygslådan för att bygga ett bostadsbestånd till förmån för folkflertalet och produktiva byggentreprenörer. Detta på bekostnad av de som idag blivit vinnarna: å ena sidan oseriösa företag som gynnas av den växande bostadsbubblan, å andra sidan kortsynta politiker som täpper igen budgethål genom att utsuga den egna befolkningen istället för att skära ner på byråkratin eller de egna privilegierna..

Mölndals bostadsbestånd

Inflyttningen till Mölndal de senaste åren har varit enorm. På tio år har antalet kommunmedborgare ökat med ca 10 000 individer i absoluta tal med ett enormt hopp i tillväxten av befolkningsmängden från och med omkring 2015. Då detta handlar om hög inflyttningsgrad tack vare kommunens attraktivitet är förstås detta något positivt. Men det ställer också krav på kommunen. Har vi idag ett bostadsbestånd som håller måttet och har politiken någon seriös plan för framtiden?

Även om bostäderna totalt sett är få per 1000 invånare så finns i Mölndal bostadsrätter en bra bit över jämförbara snittnivåer, vilket gör att vi inte har en generell bostadsbrist. Dessa bostadsrätter täcker dock inte kommuninvånarnas differentierade bostadsbehov, vare sig vi talar om lägenheter eller småhus. Alla har naturligtvis inte möjlighet att bo i bostadsrätter, många har helt enkelt inte råd eller är på fel plats i livet för att köpa en bostad. Satsningen på bostadsrätter har drivit på en bubbla som ökat kostnaden inte bara för bostadsrättsägare utan för kommunen som en helhet. Hyrorna är sedan de senaste chockhöjningarna ohållbart höga och det byggs inte heller nog med hyresrätter. Äganderätter är det inte mycket bättre med. Det är faktiskt så att äganderätter i Mölndal per 1000 invånare är långt mycket färre än i jämförbara kommuner och har blivit ännu färre över tid. 

Släpp fler kommunala tomter till försäljning. Släpp lös nybyggarandan

Söder om centrala Mölndal finns en ocean av möjligheter vad gäller bostadsbyggen. Dels har Lindome och Kållereds tätorter alltför länge varit eftersatta. Nya, moderna och fräscha lägenheter är en möjlighet, men naturskönheten i dessa områden ska också bevaras så att värdena på befintliga hus ej hotas. Därför bör det större fokuset ligga på investeringar till att dra vatten och avlopp till villaområden och att det underlättas för intresserade att få bygglov. En proaktiv allmännytta kan göra mycket för centrala Lindome och Kållered men desto större större är möjligheterna i tomtsläpp för att utveckla kommunens sydligare orter. Tar vi oss en titt på, den förvisso aningen plottriga, kartan över kommunen söder om centrala Mölndal så blir detta tydligt.

De gula områdena som inte överlappar med de röda (naturvårdsområden), inte ligger inom strandskyddsgränserna och som inte överlappar med befintlig bebyggelse (vilket det gör till väldigt liten grad utanför tätorterna) så får vi en god uppskattning av var kommunen kan bygga bostäder och nödvändig infrastruktur för sådana om viljan finns. Närmare utredningar, som ej är lämpliga att uttala sig om i ett valprogram, skulle mycket väl kunna leda till fler lämpliga områden. De största möjligheterna ser vi i södra Sintorp, delar av Hällesåker och öster om Kållered. Samtidigt är de befintliga detaljplanerna och det pågående detaljplansarbetet mycket begränsat. Mölndal har ett antal år legat under jämförbara kommuner i beviljade bygglov, för att skjuta uppåt något under 2023 men utan seriösa planer för att inte trenden ska gå ner igen i nära framtid. Detta trots Mölndals omfattande bebyggelsebara mark, avsevärda befolkningsökning och mycket få äganderätter.

För att få en rimligare fördelning av bostadstyper i kommunen, avsluta hela-havet-stormar-leken kring bostäderna i centrala Mölndal och driva ned boendekostnaderna i det samlade bostadsbeståndet måste denna outnyttjade markresurs nyttjas.

Nej till nonchalans, krångel och paragrafrytteri byggnämnden

En bild har troligtvis blivit tydlig för läsaren vid det här laget – kommunen vill inte satsa på äganderätter. Detta fostrar lätt en kultur av nonchalans gentemot kommunens husägare och en orimligt generös tolkning av natur-, kultur- och andra skydd. Självklart ska både kulturminnen och natursköna områden värnas men det går inte sällan till överdrift just på grund av denna kultur av nonchalans.

Ett exempel på denna kultur är när mindre fastighetsägare tvingas riva redan byggda lägenheter trots att de menar att de inte gjort några medvetna fel, inte fått rätt kommunikation från kommunen i processen och får som svar att “man inte har ställt relevanta frågor och inte hållit reda på sina papper”.⁷

Kulturen av klåfingriga byråkrater som inte tycker man ska få måla om sin egen fastighet utan en massa tjafs, som gärna kulturmiljöinventerar ihjäl folks fastigheter osv. är svår att få syn på i statistiken, även om denna kultur är intimt bekant för de fastighetsägare som någonsin haft med byggnadsnämnden att göra. Vad som däremot enkelt går att se i statistiken, som ett centralt exempel på den ovälvilliga kultur som präglar byråkrati och politiker i byggsektorn, är bygglovskostnader och graden av bostäder som beviljats bygglov de senaste åren.

För det första – byglovsansökningarna, än en gång.

Jämfört med jämförbara kommuner sett till attraktivitet⁸ ser det inte dåligt ut för Mölndal i absoluta tal. Det är snarare trenden som är bekymmersam. 2015, när Mölndals befolkning började skjuta i höjden som vi såg tidigare i detta program, så ökade inte byggtakten utan den har snarare minskat. Politiker har stolt gått ut i media och visat hur man senaste året fått upp siffrorna igen men det är fortfarande en bra bit under den nivå man förut låg på. Om Mölndals obalanserade bostadsbestånd hade varit ett stort köttsår hade denna uppgång varit ett litet, litet plåster.

Sedan har vi bygglovskostnaderna. Dessa ska täcka kostnaderna för kommunbyråkratins arbete med tekniskt samråd, startbesked, arbetsplatsbesök, slutsamråd, eventuella övriga uppgifter i och med ärendet och slutbesked. Det är samma process i varje svensk kommun men ändå varierar kostnaderna något oerhört. Enligt konsumentupplysningssidan byggahus.se:s sammanställning⁹ så placerades Mölndal som den genomsnittligt sjätte dyraste kommunen för bygglov av de 144 kommuner som deltog i denna del av undersökningen. Den genomsnittliga kostnaden för Mölndal landade 44 625 kr. Detta kan jämföras med Lidingö, där både inkomsterna är betydligt högre och närheten till huvudstaden i kontrast till närheten till Göteborg får sägas utgöra grunden för en betydligt högre attraktivitet, där den genomsnittliga kostnaden landade på 41 463 kr och på tionde plats. Karlstad, med en mer än 25 000 individer större folkmängd, har en genomsnittlig bygglovsavgift på 32 200 kr och kniper trettioandra plats på listan.

Ska det etableras en nybyggaranda i Mölndal måste orimligt höga avgifter sänkas och krångel minimeras.

Bygg radhus och villor inom ramen för allmännyttan

Mölndalslistan ser allmännyttan som ett mycket kraftfullt och användbart verktyg för att föra en bostadspolitik i folkflertalets intresse. Vi vill bryta med den gängse uppfattningen om att allmännyttan bara ska vara till för låginkomsttagare som saknar andra alternativ. Allmännyttan ska inte bara bestå av gamla miljonprogram eller dylikt, den ska vara bred. I dagsläget råder en situation med allt mer upptrissade bostadspriser samtidigt som även inflationen och räntorna skenar. Allt fler Mölndalsbor kommer få problem relaterat till bostadsmarknaden. Många unga vuxna avvaktar med att bilda familj och stadga sig på grund av att det idag råder allt högre trösklar för att kunna göra det. Hit räknas bland annat boendet. Mölndalslistan vill sänka dessa trösklar. Vi vill göra det möjligt att bo i både radhus och villor, utan att behöva belåna sig för att ens ha råd med kontantinsatsen. Vi vill börja bygga såväl offentligägda radhus som villor. Stora företag som Förbo och Mölndalsbostäder kan med lätthet pressa fram mängdrabatter på modulbyggda  

Nyttja allmännyttan till att pressa ned priserna

De privata hyresvärdarna har drivit på dramatiska hyresstegringar de senaste åren och 2023 avslutades med att branschorganisationen Fastighetsägarna GRF valde att lämna förhandlingarna med Hyresgästföreningen, för att via hyresnämnden driva igenom de högsta hyresökningarna på 30 år. Samtidigt varnar Hyresgästföreningen för att inflationen gjort marginalerna knappa för hyresgäster i landet och i Mölndal och att många riskerar att förlora sin bostad. Därtill har allmännyttans hyresvärdar, över vilket politikerna har det yttersta ansvaret, valt att göra liknande rekordhöjningar. Mölndalsbostäder har vid flera tillfällen vägrat låta sig intervjuas av Mölndalsposten om detta och om det faktum att de och Förbo gör rekordvinster på hyreskrisen. I Förbos fall, som delvis ägs av Mölndals kommun, leder detta till en vinst på 4 miljoner för kommunen. Detta är särskilt iögonfallande, då det påstådda behovet att finansiera dessa vinster är vad som gör det ”nödvändigt” att höja hyrorna och då t.ex. dessa 4 miljoner mycket enkelt hade kunnat hämtas någon annanstans ifrån. Som vi skriver om i vårt demokratiprogram så lägger kommunen i dagsläget stora onödiga summor på byråkrati och politikerprivilegier. Till exempel 12,4 miljoner på HR-konsulter och -chefer, 13,6 miljoner på kommunikatörer och ca 16,2 miljoner på politikerlöner och andra förmåner såsom sparesor och diverse former av ersättningar, som gör att politiker idag erhåller en levnadsstandard minst dubbelt så god som den genomsnittlige medborgaren.

I de senaste hyresförhandlingarna har de offentliga bostadsbolagen valt att stå helt handfallna inför den skenande hyreskrisen. Nya ägardirektiv och nytt blod i styrelsen krävs i dessa bolag för att vända kurs. Tar politikerna inte sitt ansvar och ger direktiv om att dessa bostäder faktiskt ska vara till nytta för allmänheten och inte för de egna snäva budgetintressena så är det inte konstigt om folk tappar tron på allmännyttans princip. Förstår man som bolagsordförande eller övrig styrelseledamot inte att ens lojaliteter ska ligga hos hyresgästerna istället för hos ens ”kollegor” bland de privata bostadsbolagen så ska man visas vägen till dörren och ombes ej vara allmännyttan till besvär i framtiden.

Konsekvenserna av hyreskrisen har vi redan börjat se – markant ökade levnadskostnader. Även om vi i dagsläget inte har folk på gatorna blir det år för år dyrare och dyrare – snart omöjligt för vanliga människor att bo i Mölndal. Det är dags att mota Olle i grind.

Som den nittonde mest tätbefolkade av Sveriges 290 kommuner, som en kommun med enorma markarealer med utmärkta förutsättningar för nybyggnation, som en attraktiv pendlingskommun till Göteborg, som en kommun inom den så kallade FA-regionen Storgöteborg (som av Boverket klassas som den region med femtonde högst byggnadsbehov av sextio), så hade tomtsläpp till medborgare och utvalda privata aktörer tillsammans med kommunalt villa- och radhusbygge varit ett utmärkt verktyg för att bygga upp balans i bostadsbeståndet.

Bygg billiga hyresrätter inom allmännyttan – nyttja allmännyttan till att pressa ned priserna

När de kommunala bostadsbolagen bygger dyrt eller höjer hyrorna höjs priserna över lag, de kommunala bostadsbolagen är allt som oftast normerande för bostadsmarknaden. Därför är det viktigt att på ett ansvarsfullt sätt försöka bygga billiga hyresrätter och hålla nere hyrorna, snarare än att ha som mål att profitera på sina egna kommuninvånare. Idag råder en konkurrens mellan kommuner om vilken kommun som kan locka till sig flest köpstarka invånare. Mölndal har, genom sitt geografiska läge, en gynnsam position när det gäller att locka köpstarka pendlare och köpstarka människor med professionsyrken inom Mölndalsbaserade företag orienterade mot bland annat biomedicin. Denna grupp kan dock inte ensam representera behoven på bostadsmarknaden och utgöra referenspunkten för normen om vad som är en rimlig hyra. Bostadspolitiken har svävat iväg och Mölndalslistan vill ta ner den på jorden igen. Vi vill se till att de kommunala bolagen bygger billigare bostäder och därigenom pressar ned bostadspriserna på marknaden som helhet. 

En annan del av problemet med ständigt höjda hyror har att göra med allmännyttans sätt att sköta renoveringar. Som exempel kan nämnas Förbos renoveringar i Balltorp. Där har lägenheterna efter genomförda arbeten blivit extremt mycket dyrare, trots att många renoveringar borde varit sådant som borde gå under vanligt underhåll, som byte av mossiga takplattor.¹⁰ Inte heller har hyresökningarna, som man menar är motiverade av inflationen, tagit hänsyn till den mycket inflationsdrabbade löneutvecklingen i riket. Mölndalslistan ser det inte som troligt att alla dessa ändringar varit nödvändiga att ta ut som dyra renovationer istället för att hantera dem som vanligt underhåll. För de ej absolut nödvändiga renoveringarna så hade man i dessa dyrtider kunnat föra en närmare dialog med hyresgästerna och gett dem ett val i vad de vill och inte vill få renoverat, i ljuset av hur det hade påverkat hyran. Istället kör Förbo och Mölndalsbostäder på som en ångvält med tunnelseende och vägrar ta in synpunkter. Slutnotan för detta blir inte bara dyr, den landar också hos hyresgästerna.

Inför billigare boendelösningar för nyanlända invandrare

Som icke-medborgare så är du en gäst i vårt land, vare sig du är flykting eller invandrare av annat slag. Det ligger i värdens uppgift att se till att gästen får ett varmt mottagande med mat, husrum och, i det här fallet, en möjlighet att bli en del av gemenskapen. En god gäst ställer inte högre krav än detta och tar seden dit den kommer. Med detta i åtanke anser inte Mölndalslistan att det är orimligt att kostnaderna för mottagandet av de som faktiskt inte är kommunens eller ens landets medborgare kan göras mindre.  Vi vill så klart se att Mölndal är en god värd och erbjuder sanitära boenden med värme, vatten och goda förbindelser till kommunens tätorter och stad, men det betyder inte att lokaler som idag används till annan verksamhet ska behöva upplåtas till de nyanlända. När t.ex. lokaler som redan är i offentligt bruk ”tillfälligt” upplåts som boende till flyktingar under vad som först ska vara veckor, men snarare blir månader och åter månader – då är det inte orimligt att fråga sig om det inte kan finnas en bättre lösning för tillfälliga boenden.  I andra kommuner i vårt land har man sedan en tid provat boenden i form av baracker och husvagnar. Initialt var invändningarna mot detta häftiga (åtminstone bland vissa politiker och ledarskribenter) men dessa kommuner har kunnat visa på hur dessa boendelösningar utan problem uppnår sanitära och andra krav. Dessutom kan man fråga sig vad som skulle vara så kontroversiellt med det hela när för- och lågstadieskolor i flera år kan omplaceras till containrar under pågående renovationer och dylikt så kan man fråga sig varför till exempel vuxna män under en tillfällig tid som asylsökande inte skulle kunna leva i samma sorts lokaler. Därför förespråkar Mölndalslistan billigare boendelösningar för asylsökande såsom sanitära barrackboenden och husvagnar.

1. Samtidigt menar dock Boverkets bostadsmarknadsanalys från 2023 för Västra Götaland att: “Jämnast fördelning mellan alla tre upplåtelseformerna finns i Mölndals kommun: 33 procent hyresrätter, 30 procent bostadsrätter och 37 procent äganderätter.” Detta är förstås en rent matematisk balans med tre nästan lika stora delar. Det är dock inte ett bostadsbestånd “i balans” sett till vad som är de normala andelarna boendeformer av ett bostadsbestånd för att möta en kommunbefolknings differentierade behov. ↩︎
2. https://www.molndalsposten.se/nyheter/molndalsbostader-vill-hoja-hyran-med-tio-procent.499bb052-88a5-4320-bd90-ba87054b6374 , https://www.molndalsposten.se/nyheter/molndalsbostader-hojer-hyrorna-med-fem-procent-.9f54e305-8168-4417-ba38-d7e6dae80534 ↩︎
3. https://www.molndalsposten.se/nyheter/historiska-hyreshojningar-for-7-000-molndalsbor.6c2b116d-b483-48b9-86ed-c4764c8adaf4 ↩︎
4. https://www.molndalsposten.se/nyheter/boende-i-balltorp-om-att-forbo-vill-hoja-hyrorna-det-ar-for-javligt-.ab5899ba-761d-461c-a844-aace6e916128 ↩︎
5.  https://hurvibor.se/bostader/ombildningar/ ↩︎
6. Med nybyggnationer av hyresrätter inräknat landar det på ett nettominus på -564 hyresrätter. Tappet av vanliga hyreslägenheter är egentligen större än vad den citerad undersökningen visar, eftersom specialbostäder för till exempel äldre, funktionshindrade och studenter ingår i statistiken för nybyggda hyresrätter. ↩︎
7. https://www.molndalsposten.se/nyheter/lagenheter-i-lackareback-saknar-bygglov-nu-ska-de-rivas.2604a827-4e0e-4766-8d91-220cae58a166 ↩︎
8.  Pendlingskommuner nära storstad är här bättre att jämföra med än kommuner med jämförbar befolkningsstorlek av det uppenbara skälet att det förstnämnda mer än det sistnämnda är avgörande för attraktiviteten när det kommer till boende. ↩︎
9.  https://www.byggahus.se/bygga/vad-kostar-bygglov-bygga-hus ↩︎
10. https://www.molndalsposten.se/nyheter/boende-i-balltorp-om-att-forbo-vill-hoja-hyrorna-det-ar-for-javligt-.ab5899ba-761d-461c-a844-aace6e916128 ↩︎